Det snacket som vi hade i simningen om hur snabbt och plötsligt folk dör och hur skumma saker de händer med dom precis innan dom dör eller i begravningen, som till exempel att dom vaknar uppoch säger eller gör någonting och sen dör igen fick mig att tänka efter hur snabbt man verkligen kan dö.

Tänk att min allra sista dag som en levande människa kan vara just idag. mitt sista andetag kan kommer precis nu, när jag skriver i bloggen. Det kan veerkligen hända när och var som hälst!
Och sedan när man är död så kan man inte göra någonting åt sina synder utan allt man har gjort kommer man plågas över i all framtid utan att få en andra chans.

Det fick mig att verkligen tänka efter allt jag har gjort och att var ända liten sak man gör kommer räknas.

En annan skum sak är, varför jag just hörde dom historierna och folk i deras gravar osv just när min mamma ska åka till en plats som just nu är en utav dom farligaste ställena i världen vilket är Iraks huvudstad bagdad.

Jag vill verkligen inte alls att hon ska åka, jag är riktigt skräckslagen över ens tanken på att hon skall vara där, och så länge som en månad också guuud snälla asså hur ska jag kunna klara av att hon är där i en månad, hoppas verkligen verkligen ingenting händer henne när hon är där. Asså jag tror jag kommer börja be när hon åker dit.

Tillbaka till poängen, jag kommer nog försöka förbättra mina handlingar och mig själv hade jag tänkt. För det kanske inte lönar sig nu men det kommer säkert löna sig i framtiden. För även om man inte gjort för mycket, så kan man endå tänka hur många gånger man har snackat skit om någon, eller hur mycket man svär och sådär.
Tänk att även om man bara ändrar sådana småsaker med sig själv så kommer man bli en mycket bättre människa än vad man tror.